Mitt vargblod rinner

men lämnar inga spår?

Det ironiska släktet

kastar blickar mot vargen

och ler

Vargen har slutat tro på

en flocktillhörighet helt

Lögnerna är alltför stora

Ylandet tystnar, vargen är trött

Tittar bakom sig på allt som varit

Ser så plötsligt att blodet funnits där.

Ingen såg det, ingen valde att se det

Inte vargen heller

Famlande vacklar vargen

genom skuggorna,

faller ihop

och somnar in

När vargen sedan

öppnar sina ögon

har livskraften vaknat