I.    Flykten viskas genom skolkorridorer, gnistrar

i lysrör. smusslas i papper mellan rockar, hörs

i sömnen, hördes redan innan världen stal vår

vilja, i snäckskal, i zenit:  höjden av

gungans vändkrets.

II    Men de sovande lämnar flykten . Där finns

en längtan inåt, lika dov och moderlig som

döden. Någonting samlar, drar in

släpper

                  drar in

                    ( musslan i tidvattnet

anemonen, hjärtat. )

Ga Dunk Ga Dunk

Och i halsömn: sifferhav och en nordpol

som rasar, gröna myllrande kodspråk:

(de binära själarnas kärlekslängtan.)

- Vi måste avskriva oss allt som togs ifrån

 planeten.    Och minnas färden

förbi barndomens bilfönster,

förbi kyrkogårdarna, haven.

- Mamma, Mamma. Vi flyger