snöleopard
smyger med vinden


vindens

tysta



lyssnar
till hon



hon vilken följer
bergsandningens
tunna slöjor




hon stannar i dungen av
björkar i ring

stammar
svarta vita
vita svarta
i vintrig skrud


hon öppnar händer



kanske hör
hon
mitt frysande




nu brinner elden i snöstad




snöleoparden
vit svart
svart vit
står stilla

följer hennes djuprörelser




hon kisar i soldissilver

är du
en björk




snöleopard tager i visshet
av mantel



jag är
den

du väntat






snö faller tätt
bäddar dem nära in

björkar visar vägen