fåra i pannjord

läker
sideriskt samman


anemoner djupblå
synes
le

med vidgade pupiller

vita kjolar snurrar med solen
i dimmans rosa
gryningsfält






genom hennes ögonfönster
silas

månskenet
en synlig beröring
rör vid hennes tillslutna


månfåglar flyger ut
omfamnar hennes ansikte


dimmor med inslag av rosa
av solen rörda

ser du
endast skogens mörker

mörker skogens inre
tänder deras viljeljus
fingerljus
viskar
detta
är vårt mörker

gryningen skimrar
rinner mjukregn mellan trädfingrar

tiden upphör genomskinlig
genomsiktlig
hon rör sig i
badar i den upplösta tiden
elementrörelse vari hon rör sig fritt

tidvattnen
andas

tiden reses ur förband
hårt omlindade
omväxlande
krypandetid
springande
rusandetid

solansikte klarnar
livshjul snurrar i himlar

detta
är
det

den upplösta tiden

månskenet
en synlig beröring







ur hjärtat tänker hon

ur välsignade händer
flyger


vitfjärilar
ur sand kornbäddar


sånger
mässande
breder ut värnandemantlar


över isarnas sprickor


månsken
omfamnar

klädd
beslöjad
möter hon

svanhamnarna

ur hjärtat
tänker
hon