Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Prärie


Släck lampan och blunda.

Någonstans bakom ögonen
står solen obarmhärtigt högt
på den klarblå himlen
kretsar en rovfågelsfläck.

Du har just bränt fingrarna
på min solsvedda nacke
hade jag vetat att hjärtat satt där
skulle jag inte klippt håret så kort.

Jag går två steg bakom din tysta rygg
genom det förtorkade gräshavet
med blod under naglarna.

Huden slits upp så lätt här ute
i solljuset
blir allting skört.








Fri vers av -----
Läst 240 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2013-02-16 09:43



Bookmark and Share


  pang
Orden känns så smärtsamt genomlevda, rena och fullkomligt uppriktiga. Bilderna strålar av ett dunkelt ljus. Det är så vackert och så tungt. Älskar denna dikten.
2013-03-08
  > Nästa text
< Föregående

-----
-----