Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
om ständigt misslyckas med den där flickigheten


flickorna

hundarna i rastgården. med ögonparen. flickorna som krampaktigt håller fast i kopplen. röda gröna rosa gula och läderbruna. breda och så de smalare varianterna. flexi och fasta. hundarna nafsar gubbarna i hälarna när de går förbi. tanterna låter dom vara. flickornas kroppar är slutna. de står uppställda med benen tätt ihop och håller emot. när hundarna försöker springa efter männen sträcks kopplen. huden över flickornas knogar spänns och blir vitrosa. hundarnas käftar slår ihop bakom männens hälar. männen går långsamt. dom har inte bråttom någonstans. dom är inte rädda för små hundar med rosa nithalsband och flickor med vackra koppel i händerna.

när flickorna kommer hem byter dom om. dom sätter på en skiva och matar hundarna med små bitar av dyr ost. dom plockar fram glittriga lösögonfransar ur små askar och sprayar sig med fruktig, lätt parfym. klistret svider när de trycker fast lösögonfransarna mot ögonlocken. ljusblå, knallila, svårt och sexigt svarta. glittriga eller blanka. långa eller kurvigt böjda. de plockar fram skimrande klädesplagg ut garderoben. långa, ljusa klänningar. små kjolar i knalliga färger. blanksvart. små partytoppar med djup, öppen rygg.

flickorna dricker rött vin ur höga vattenglas. de dansar. hundarna äter upp matresterna på köksbordet. dom äter upp tårtbitar som blivit över och småkakorna, och så cupcakes med turkos glasyr och små ätbara stjärnor i socker. sedan lämnar flickorna sina lägenheter. dom går ut i kvällen och deras ögon lyser som två små rubiner i mörkret.

du är ingen flicka. du står i rastgården och fryser i dina tunna tygskor och när hunden liksom dom andra hundarna springer för att attackera männen faller du. kopplet sträcks ut, du spänner liksom dom andra alla muskler du har i armen men hunden är starkare och du tappar balansen och faller. faller rakt ner i blötsnön. du ligger med ansiktet och dina nakna händer i snöslasket på marken, du ligger där för du vet inte längre hur man gör för att resa sig upp. hur man spänner musklerna i armarna, hur man placerar handflatorna mot marken och trycker sig uppåt, lyfter huvudet och möter blickarna. där du ligger ser du bara en liten remsa av världen framför dig. hunden har slitit sig. du ser hur kopplet försvinner som en lång svans som hoppar över marken. en liten orm som slingrar sig.

ovanför ditt huvud kan du höra flickorna skratta. dom skrattar lätt och ljust. dom är så svala. när du tillslut lyckas resa dig upp är dom slutna i ansiktet igen. munnen och ögonen i ordning. hunden står och skäller borta vid grinden. runt ena tassen är kopplet virat som en orm som försöker krama ihjäl sitt byte. du går för att fånga hunden. du ropar hundens namn. hunden lyssnar inte. den bara står och skäller. flickornas hundar lyssnar alltid på flickorna. när hundarna springer fram och nafsar i gubbarnas hälar är det bara för att flickorna vill det. blötsnön innanför byxlinningen skaver. det svider bakom ögonlocken. du kommer aldrig bli som dom. du kommer aldrig bli en flicka. du ser det i deras ögon, hur dom tittar på dig. du vet att dom tycker du står för brett med benen. att du pratar för högt och bullrigt. och nu har du fallit i snön och din hund har slitit sig igen.

du köpte lösögonfransar i förra veckan. du plockade dom ur asken och klistret sved när du tryckte fast dom mot ögonlocken. när du såg dig i spegeln kände du att du kanske var lite utav en flicka i alla fall. du gick ut med ryggen stolt och rak, du tog dom höga klackarna och du försökte gå som modellerna på catwalken. men när du kom till festen och gick in på toaletten, bara en sväng, insåg du att du hade haft fel. mascaran hade runnit och håret var både rufsigt och platt på samma gång. en av lösögonfransarna hade hamnat snett.

därute dansade tjejerna med varandra och med ett par män i mustasch och kostym. flickornas hår var fullt av volym och alldeles slätt och glänsande. i deras öron hängde stora ringar och smycken som klirrade. brösten rörde sig alldeles mjukt under klänningstygen och topparna. du rörde vid dina öronsnibbar. släta och mjuka utan hål. du försökte dansa till musiken men den gick bara in i din kropp och sedan ut igen på direkten, så du blev tvungen att köpa öl för alla pengar du hade. flickorna behövde inte tänka på pengar för männen köpte öl till dom och sen så rörde dom sig helt mjukt till musiken, de var i den och ingen kunde nå in till dom, inte ens männen i mustascherna. du visste att du ville kyssa flickorna, att du hade kunnat hångla med dom allihop om dom bara hade tillåtit det, så när en man i ljus skjorta och smala jeans närmade sig dig var du tvungen att blunda och bara låta det hända. du lät han trycka sin kropp mot din och sitt hårda kön mot dig och du lät han kyssa dig med sina torra läppar. du tänkte på flickorna, på deras vackra hår och kinderna, dom vackra, runda, mjuka kinderna.

när du har fångat in hunden slutar flickorna betrakta dig. dom pratar om olika hundartiklar. koppel. halsband. små söta täcken. dom pratar om männen som går förbi. betygsätter männen. bestämmer vilka dom vill ligga med och inte. flickorna sneglar på dig medans dom pratar. dom drar ut på orden. deras blickar blir allt mer intensiva. du vet att det här är ett sätt för dom att utmana dig att delta i konversationen. dom vill veta vad du ger han för betyg. och han och han. skalan går från ett till tio. är det en trea? eller kanske en åtta? du viker ner blicken, sätter dig på huk, rättar till hundens halsband och betraktar intensivt den halvt frusna, halvt tinade marken. du vet att dom kommer att fråga och att dom kommer att se det på dig när du svarar. du vet att du inte kan gömma dig. dom är inte intresserad av dina poäng. dom vill bara att du ska ge dig tillkänna. du vet att dom tycker att din röst är bullrig och obehaglig och du vet varför dom tycker det.




Fri vers av Hålihuvudet
Läst 243 gånger
Publicerad 2013-02-22 23:00



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Hålihuvudet