Ditt spretiga hår
var som en eld
Jag brände mina redan svedda händer

Jag såg på din mun
när du sov
Jag ville kyssa den
men kvävdes av din ångest

Blint rusade tanken när du vaknade
Förbi alla hinder

De glömde sej och försvann
in i åtrån
Elden tog åter fart

Till slut fanns bara askan kvar...