Kvinnlig service.
Jag har en egenhet som jag sällan talar om. Jag håller helst tyst om den av rädsla för att bli missförstådd. Det är så att jag föredrar kvinnliga expediter, kvinnliga frisörer, kvinnliga sjuksköterskor (!), kvinnliga läkare, öht kvinnor överallt. Det har bara blivit så. Jag har träffat jämnåriga med samma faiblesse. Det finns inga sexuella undertoner, jag fantiserar inte om att få se min sköterska naken eller i sexig negligé.
Vad kan man tänka ut för invektiver om en sådan som jag? Gubbsjuk? Sexfixerad? Dement? I dessa dagar skall ju allting vara sexrelaterat. Inte utan att man grips av leda.
För ett antal år sedan seglade problem upp med muslimska flickor som antagits till sjuksköterskeutbildningen men som satt villkor för att ta utbildningen. De krävde garantier för att slippa behandla manliga patienter. Givetvis omöjligt att gå till mötes. Sedan fanns det muslimska skolgossar som kände sig förödmjukade av att lärarna voro kvinnor. (Enkel lösning, som ingen tänkte på då: Åk hem till fäderneslandet och ta värvning. I armén kan du få fler manliga instruktörer än du någonsin kan önska. Armén är inte rolig i något land.)
Skulle jag kräva att få kvinnlig betjäning överallt, vore jag inte klokare än ovan nämnda personer. Jag får nöja mig med, att om val gives, föredra kvinnor framför män.Varför? Ja, varför? Bra fråga.