Någonstans mellan den zoologiska trädgården
och Hotel Rymdskepp föddes jag i en spårvagn
Ledd över floden drack jag du och skål med mig själv
när snön föll över allt det slitetvackra
och dagarna skyndade omkring
fyllda av kaniner och krokodiler

När avskedet kom lämnade jag fotspår i snön
på min vandring vidare
och en liten bit av mitt hjärta i denna stad

Som med sin sorg och sitt uppror
sin stolthet och sin fattigdom
sin egensinnighet och sina fantastiska desserter
blev en del av den jag aldrig vetat att jag var

Och en dag vill jag återigen sitta ner med
den store maestron och den rare bilägaren
med varmfamnskvinnan och ordhjälpsflickan
och dricka te och äta vaniljstänger

Och inga kaniner skall skymma utsikten