Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Upphängd

Efter stormens öga
hänger jag åter här
upplyft på mänsklighetens lina

Borde flyga i glädje
men vet inte om det är regn
eller tårar
som torkas från kinden
av änglavingar

Vinden rufsar det blonda håret
medan tanken blåser allt hårdare

Tänk om...
jag hoppar, rakt ut
med vidöppet hjärta,
om ingen fångar då
krossas
mot den hårda verkligheten

Knäpper sakta hjärteknapparna
låser in allt i tystnad
och hänger kvar på slak lina
ännu ett tag

Väntar...
på att vinden visar riktning




Fri vers av Gunilla Wahlsten
Läst 247 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-03-30 18:27



Bookmark and Share


  Björn Donobauer VIP
..hoppa kan du, Någon fångar..

2013-04-04
  > Nästa text
< Föregående

Gunilla Wahlsten
Gunilla Wahlsten