På drift  mellan löften trampar vi gatstenen blank.

Vi har nattregn i ögonen. Neon och billjus i blodet .

Himmelskanten ligger tung mellan husen.

Fabriksrök driver sotiga vingspetsar i lyktsken.

All denna tomhet som blåser

 pappersbitar och plåt över asfalt.

Vi går mot ett hus vi byggde i drömmen. Kliv in.

                Stäng dörren.

Klä av mig och borsta mitt hår. Ryck lös de

vassa orden. Andas ut den dag som kvävt oss.