En ung far kastar upp sin dotter högt i luften, ett hissnande skrik hörs från barnet, tätt följt av ett förtjust skratt när han åter fångar henne i sina starka händer. På åkrarna svajar den guldgula rågen mot en skarpt klarblå himmel. Den svaga brisen får trädens gröna skrud att darra lätt. En passerande bil lämnar efter sig ett moln av damm på den torra grusvägen. Fåglarna sjunger, avbyter varandra med sina distinkta små trudelutter. En fet katt sträcker ut sig i solen mot den varma lagårdsväggen.

Ackompanjerat av ljudet från regn som dånar mot uthusens plåttak byter träden ut det gröna mot en färgsprakande dräkt i gult, rött och orange. Dagar med sol får skogen att till synes stå i brand.
Men snart byts färgerna mot den grå aska som alltid följer en utslocknad eld. Trädens grenar står nakna mot den allt mörkare himlen. Barnens kläder, oavsett ursprungsfärg, går efter en dag av uteaktiviteter alla i samma bruna nyans.

Så kommer den första riktiga frosten. Inte den som förvandlas till vattendroppar så fort morgonen kommer, utan den som ligger kvar de första soltimmarna och får hela världen att gnistra och glimma. Naturen pryds av diamanter och gatorna fylls av människor med röda kinder i den bitande kylan. Vid en busskur står en man och gnuggar sina vantlösa händer mot varandra i ett försök att hålla värmen.

Och så plötsligt en dag vaknar man till ett vitt täcke av snö, till barnens, och jag tror även de vuxnas, stora glädje. Trots svordomar över medtrafikanter och dålig snöröjning lyser det vita upp de allt kortare dagarna åt oss. Glittrande lägger sig världen i vila, alla ljud dämpas och stämningen blir en annan. Djuren kommer till ro medan människor stressar inför julen och barn tjoar i pulkabackarna.

Så passerar årstiderna, blommor vissnar och dör för att åter spricka upp ur jorden när solens strålar värmer om våren. Flyttfåglar återvänder till nordligare breddgrader och vinteroveraller packas undan till nästa vinter. Trots att vi av erfarenhet vet att den med all sannolikhet kommer så förbannar vi snön som åter faller i april. Vi längtar efter sommaren som ändå alltid är för regnig hur mycket solen än skiner. År efter år är det mesta sig likt, med bara små skillnader som inte skulle märkas om man tittade på avstånd. Men det som kan tyckas litet och obetydligt i det stora hela kan innebära enorma skillnader i den enskilda individens liv.