kanske var det bara det

att jag hade en dröm

om dig, och att du strök mig

över min kind, med ditt finger

det kändes som en sinnlig beröring

i den ödsliga trädgården

med all sin gröna växtlighet

det kändes som Gud var där

skänkte mitt sinne ro

all längtan kan kännas svår

när det värker av ensamhet i själen

kanske var det i drömmen

jag satt ensam på ett skakande tåg

som förde mig till platser

jag inte visste fanns

kanske var det mörkret

som gjorde mig sårbar

så jag kröp ihop på sätet

och lät tårarna rinna

så hörde jag sången ljuda

en änglakör väckte mig

ur drömmarna

plötsligt var allt som vanligt igen

anits 11 april 2013