Saknaden känns som en tyngd i mitt bröst,
på något sätt hör jag fortfarande din röst.

Du har varit min bästa vän i många år,
så jag vet inte ens om jag själv förstår,

hur det känns att vara utan dig.
Helt ärligt, så skrämmer det mig.

Med gråten i halsen undrar jag så,
hur fasiken allting kommer gå?

att du nån gång förstår att jag inte flyr
jag känner att saker ibland går överstyr

och yngre lär jag inte bli,
så det är dags att på mig själv sätta pli.

Du vet vad jag med mitt liv vill göra,
om du bara med dina öron kunde höra?

....vill egentligen inte lämna dig,
för att du betyder allt för mig.

Mitt hjärta är ditt, och ärligheten
i evighet, amen!