jag minns ännu ekan där den låg

fast knuten intill strandkanten

med repet om en stor tung sten

många gånger har jag funderat

vart ekan tog vägen, den försvann

lika snabbt som sommarhuset

morfar en gång byggde

jag minns hur vi cyklade dit min

mormor, morfar och jag, det var

långt och den sista biten var det

bara en gammal kostig, där fick

vi kliva av cyklarna och leda dom

till det blev farbar väg igen

all packning som var med hade mina

morföräldrar på sina cyklar, det måste

ha varit tungt, ibland tog vi bussen, då

var cyklarna med på den, för där bussen

stannade var det flera kilometer till

sommarhuset, som låg så vackert i gläntan

invid sjön

morfar älskade att fiska, när han var ute

på sjön, var min mormor och jag ute och

plockade bär, när det var säsong för det

aldrig jag hörde det pratas om björn och

varg, det måste ändå funnits där någonstans

i närheten vid den ensligt belägna stugan

i skogsbrynet

att stå där på stranden, se morfar komma

tillbaka från fisketuren, se den lilla pricken

lång därute på sjön bli större och större

att hoppa och springa på den steniga stranden

tyckte jag var riktigt roligt, mormor var ängslig

att jag skulle ramla och göra mig illa, det hände

allt som oftast att ramlade, mormor sa alltid, nu

har jag tappat räkningen på alla dina hopplekar

där du fått alla dina skrubbsår

så kom ekan med morfar intill land, alltid hade

han fått fisk, en del rökte han, mormor saltade

en del och la i en tunna, det var lång innan frysboxen

fanns, ofta blev det stekt fisk till middag ibland

med potatismos, men för det mesta var det kokt

potatis och morötter

underbara minnen som jag bevarat i mitt hjärta

mina morföräldrar blev äldre orkade inte ta sig

till sommarhuset längre, då fick mina föräldrar

överta det, då blev vi barn glada, jag minns att

jag tänkte hoppas att jag en gång kan få överta

stugan, när föräldrarna inte skulle orka med den

en dag berättade mamma att dom sålt stugan

mest för att vi barn aldrig ville vara där, för mig

var det inte så, jag älskade stugan där i skogen

långt från allfarvägen, jag vet också att min bror

tyckte om att vara där, jag kände en stor sorg

inom mig när det blev klart att stugan var såld

jag har åkt förbi där många gånger dom senaste

åren, vägen är bättre nu, det går bra att åka bil

nya stugor har kommit till, så jag har haft svårt

att hitta platsen där mina morföräldrars sommarhus

var beläget, så många år som gått, så mycket har

förändrats, kanske stugan är riven ersatt med en

ny

jag har ändå alla fina minnen kvar efter den tiden

i sommarhuset invid sjön med skogen inpå knuten

underbara dagar tillsammans med mina morföräldrar

anits 19 april 2013