Jag brukar gå förbi slottet under min promenad till jobbet. Jag KAN inte låta bli att fnissa när jag ser en stackars värnpliktig från typ Överkalix eller Ronneby som disciplinerat marscherar med utsträckta ben i halvmörkret på slottsgården.
Han ser ut som soldaterna som marscherar i gamla filmklipp från dom forna kommunistländerna.
Men den här killen är ENSAM.

\"Haha men slappna AV för fan.\" brukar jag självbelåtet tänka
Men, men... Slottet måste tydligen till varje pris skyddas mot fientlig makt.
Den här kvällen hade jag gott om tid så jag tänkte ta tillfället i akt och granska dom uppställda kanonerna lite närmare.

Jag sneddar över den kullerstensbelagda gården och precis när jag ska peta på den pluggade kanonen hör jag ett: \"HALT!!\"
\"AVBRYT OMEDELBART\" eller nåt liknande militäriskt

\"Vadå får jag inte peta på kanonen? Är den ömtålig?\"
undrar jag
\"Blir kungen aaaarg om jag petelipetar lite på hans kanon\" frågar jag på jollrande babyspråk

\"AVLÄGSNA ER OMEDELBART!\"

\"Får jag ett nackskott annars? Jag tror att din bössa är minst lika pluggad som den opetbara kanonen och att din bajonett är gjord av gummi. Vill du att jag ska gå och köpa en varmkorv åt dig?\"

\"SISTA VARNINGEN!\"

\"Varför står du här egentligen? Du hade kunnat vara inskriven på en högskola just nu, eller jobba, men du har valt att stå här ensam och frysa och låtsasvakta ett slott där ingen ens bor. Varför?\"

\"Men kan du inte bara gå härifråååååååååån!!!\" gnäller den förr så auktoritäre finnige 19-åringen

\"Näpp.\" säger jag och lägger armarna i kors med min tjurigaste min
\"Det är heeeela svenska folkets kanoner så jag kräver att jag ska få sätta mig grensle på den och för en liten stund låtsas att jag har världens största snopp.\"

\"Men gåååååå nuuuuhuhuhuhuuuu...\"
snyftar \"soldaten\" i samma stund som han, förmodligen på grund av trötthet och hunger i kombination med min jobbighet, bryter ihop fullständigt.

Jag tycker synd om honom där han står med ansiktet i händerna och trägeväret liggandes på marken så jag klappar honom på axeln och säger att jag ska gå.

\"Är du säker på att du inte vill ha en varmkorv?\"

Han bara skakar på huvudet och snyftar fram nåt halvkvävt som jag inte hör.

Jag går vidare till jobbet.

DEN SANNA VERSIONEN:

Den här kvällen hade jag gott om tid så jag tänkte ta tillfället i akt och granska dom uppställda kanonerna lite närmare.

Jag sneddar över den kullerstensbelagda gården och precis när jag ska peta på den pluggade kanonen hör jag ett: \"HALT!!\"

\"Okej, okeeej.\" säger jag och tar bort handen och går vidare

Jag är en sån mes.