en aning, en känsla

det ingen ser

det ingen hör

finns inte längre

glädjeskratt ifrån bersån

kan anas av vi som inte är där

men något där känns inte

som äkta glädje

kanske det är avundsjukan

att inte tillhöra ett sammanhang

som gör att lyssnaren känner

sig bitter

alla vill kanske i någon gång i livet

få bli bekräftad, känna sig behövd

skrattet ifrån bersån känns tillgjort

någon vill ha bekräftelse

för att få vara med

jag som sitter en bit ifrån

på gräsmattan med en kopp kaffe

mitt block och min penna

känner tacksamhet

för att få vara den jag är

behöver inte göra mig till

trivs bra med mig själv

och det jag gör

tycker lite synd om dom

som alltid måste visa sig

så duktiga och helst vara

allra bäst

anits 22 april 2013