i det djupgröna skogsbrynet

tystnade plötsligt världen

det blev kallt ensamheten

kändes så tydligt

långt där bort i fjärran

anas en hukande gestalt

stänger ögonen för en sekund

öppnar dom igen

då är gestalten borta

månen strålar från en klar himmel

allt känns som vanligt igen

det trolska magiska är borta

vägen genom skogen lyses upp

av månen det finns inga rädslor

inga demoner som förföljer

det är livet som går vidare

efter allt som hänt

anits 27 april 2013