eget foto

Stenen

 

det fanns en sten

en önskan att komma bort

låta mig falla

i den mörkaste skogen

långt från allfarvägen

 

mitt hjärta hade krossats

dina ord gjort så ont

jag frös

du var rastlös

jag hade tappat tron

på mänskligheten

 

 

anits 29 april 2013

Fri vers av anits
Läst 194 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2013-04-29 16:26

Skriv ut
Spara som PDF

Michaela Dutius En tappad tro på människor är en tung börda. Väl beskrivet! 2013-05-05

ULJO Melankolisk läsning, stakrt berättat 2013-05-01

Bibbi Ord som griper tag. 2013-04-30

ResenärGenomLivet Känner sorgen och smärtan... 2013-04-29

Eva Helene En outhärdlig inre smärta, väl gestaltad! 2013-04-29

Lars Hedlin Känns inom 2013-04-29

poetryGirl Berörande, sorgsen 2013-04-29

Anya Starkt med fin bild. 2013-04-29

M M Mannheim Tappa inte tron på mänskligheten....för det finns personer som gör det värt att tro på mänskligheten, i alla fall delar av den...vilket du är en del. 2013-04-29