Genom en nysläckt korridor av hoppets soldater

springer jag mot en port till tryggheten


Hoppets trötta soldater står rakryggade

alla års strider till trots

Lusätna nötta uniformer

döljer deras en gång så stolta

starka kroppar


Envishetens krycka bär dessa krigets män

i ögonen brinner en lössläppt eld som visar evigheten


I flykten känner jag trötta soldaters flammor värma min kropp

min rädsla bränns och kremeras

och jag vet nu


Trygghetens port är blott en enslig dröm

och jag är en av kriget mycket trött soldat

bland mina män


Ock i mina ögon brinner evigheten

vid min sida står en gång så stolta starka kroppar

Hoppets trötta soldater

ärrade av tiden

rakryggade av värdighet


Förbi oss springer tiden