vem



kan andas liljorna
i hennes handtempel




slutna


tillsynes
bitna



av väder
av tid
av vind



var natt

håller irisbladen hennes händer


helar

läker

självsprickorna





nätterna
vandrar


bitna är vi ej
slutna är vi ej



kyssta av molnens vingar


är vi



vem


kan andas
liljorna i hennes handtempel