Kan kärlek få lov att vara enkelt?
Jag vaknar i dina armar
du luktar parfym, trygghet
jag fryser, du drar mig närmare
Borde du dra mig närmare?
När du ser hur
hopplöst svår jag är
att leva med ibland
Jag jämför, tänker
vet att jag grubblar
för mycket
Men är rädd att det faller
samman som senast
Hur kan du vara så lugn med mig?
Är det för att du aldrig blivit sårad
eller för att du också känner
vi har något som är självklart
Lockas av dina framtidsplaner
så pass att jag struntar
i de som viskar vad
jag borde göra
Ger dig nycklar till
min lägenhet
mitt hjärta
Men är rädd att det faller
samman som senast
Borde jag vara så säker
på vad jag känner för dig?
Vilka är de att viska
att kärlek bara får
vara på ett enda sätt?
Du ställer rosor på bordet
inser inte att jag alltid letat
efter någon som ger mig ordet
"Kärlek"
Kan det få lov att kännas enkelt och rätt?
Som om det alltid varit vi
utan att klumpen i magen
säger det kan snart vara förbi
Vaknar bredvid dig
vill stanna där
hålla kvar ögonblicket
aldrig låta det försvinna
Det skrämmer mig när
jag kommer på mig själv
att tänka på oss i framtiden
som om vi vore en självklarhet
Kan kärlek få lov att kännas självklart?
Kan jag få lov att säga
att jag älskar dig
utan att vara rädd
för att det skulle vara
för tidigt
för naivt
för att du
försvinner?
Älskling, är kärlek någonsin enkelt?