stenrösens malakiter
eldtopaser glöder



pilgrimsfärdens
är

nådd


nålen i silver blickar
kammarnas
elfenbensvita slöjor


följer
tråden


labyrinten är en cirkel i hennes
jonglerande närvaro



tigrar
strömmar
luft
eld


baldakiner vädras i vindtornens
fönstergluggar



tornfalkar har plockat ned muren
törnrosor viker ut
doftblad



tornfalkar svävar skarpblickande
ut över klippstränder
blanktårade



hennes sorgsna
händer

sträcktes
ut ur längtansvinden


till ögon vars nät
kastades ut


ser du dem
männen stå i floden
bara ryggar i bronsstoder
korpvingehår flertonande
höftklädens vita
pärlemor

band henne till
sakta vaknande hopp

hon insåg ej
att hennes ögon var svärtade
redan innan händerna
snuddades vid



fötterna
utbredda

vågornas fallna volanger

stenar
rundade
kartor skrivna med
osynligt bläck


ur sepiafingrars violiner



stenarna
pärlband runt

stenarna vid bergets fötter



slumrar stilla
ormbunksblad susar fläktande
kolibri



mjukt lyfter hon
bladen undan


visar
orakelkällans
stigande


tvagandehänder



lotusfingrar
höljer hennes rodnande kinder


läppars vingar
viskar ömt in i ögon

stigarnas
sådda
bidan