Det passerar i revy,
den tid som aldrig märks
och styckar sanningen i små
fraktioner av lycka.

Vi må vara av unika händelsers konsekvens
och summan av de ögon som blickar ut mot
den märkliga förhoppningens udde,
hittar sin slutliga sanning.

Känner det i mina vener,
hör budskapet från mina hjärtslag
att änden är här och tiden måste återställas.

Det är över nu.
Några kallar det för slut,
andra för ett uppvaknande.

Alla dessa själar,
trasiga som renade
som flutit med forsens strömmar
och påverkat mina fotstegs framfart.

Från Öst till Väst seglar sedan tiden
oberoende min vilja och utanför kontroll.
Från Söder och till tids ände
är sanningen det enda som slutligen alltid segrar.

För när det väl är över.

Spelar det egentligen ingen roll.

vem du gjorde dig till,
vem du var
och vad du åstadkom,

bara du låter minnet få fortsätta leva!