det står
en vit häger

i björken


utanför mitt ögonfönster
öknarna bär den i vingfamn


viskar

ibis
ibis





lyftade händer
in i himmelshöjder


böneblad


fyllda med
havens djuphöjder

reser

färdernas vidvägar




hyddan i skogen
honungskupans

labyrintskogar



med vägledande nektarblad
skrivna med soldroppsbläck

skär genom
lagda
draperingar




drapa ur
vindarnas grotta


lyfter
sorgen in i
nåd


i himlar viker
skogsstjärnor ut nattskrudars
rosenbårder





regnvävare
i skogskälla


spänner
varpens skira
spindeltrådsljus


solvögon
blickar

följden av trädda fingrar


vattnar
klippornas
långa böljande hår




han hade
länge

tummat detta stenblad


stenen hade jämnats
formats så hans tummar


han ställde
sig

vid stranden



kastade en sten
vandrade planka


stenen hoppade
in i


kvinnans
hand



ett
liv

sade till mig
skriv dina drömmar



i molnsjön steg jag in


lotusfjäril
landade
stig in i min djupa krona

tankarna löstes upp
jag tvagade min hud i hjärtat




drömmarna har jag skrivit
skriver ännu



inväntar molnens skingrandes

förverkliga
är



ett
liv

sade till mig
skriv dina drömmar


regnbågsflöjten ljuder
i denna nattliga silvereka


droppar hör jag
falla djup