skärstämmor

skriker
osmorda gångjärn


dörrar slår hårt
i öppnade
ljusansikten


skärstämmor
översträckta strängar

hårda
talklangers
oförutsägbara





ett utsprunget ord
en boll



en frökapsel
ett frömoln


vad blir du
av

vad blir du
av


skingras
i vindens
förstående kärlek


se
ängens vildblomster
växa fria
ur insiktsdjup





nattens silverdok

ännu
i mina ögon


rör vid
havssträndernas
mjuka avtryck


jag drömmer din hand
ömt omsluta min


drömmer dina ögon kyssa mina
vara din ocean lyssna till dina vackra vingar
vivara vår lagun vari kiselsanden
andas turkoser

vågor rör vid
frontaler


floden
leder hon
vilken bär allt

i sin famn

hon sträcker huvudvinden ut
drar in huvudvinden i hjärtfamn
i skalet med vidsynta fält

i sand lägger hon

gryningsgåvor




ett dun
landade vid mina fötter

jag seglar
i himmelsvida


ur asfaltstjärans
klibbtrådar

husen
väggarna rasar över mig
rutornas splitter
skär

dammolnen
lägger sig
sjunker
sjunker
samman

rykande
trampade på
röksvampar

skingras

se insiktsdjupen växa
ur vildblomsteräng