brevväxling med De Förljugna Lögnarna...
eftersorgen & den stängda gråten
du får inte visa dig
med svarta ögon
du får inte heller visa dig
röd i ansiktet
gräv
gräv
och gräv
gräv hur länge du vill
du kommer aldrig att hitta
du kommer aldrig att förstå
vart någonstans
det är
du ska
*
för istället ska du gråta
bakom dörrar
när sorgen känns för stor
ska du sträcka på dig
för det är sånt som går över
med tiden förstår du
det finns inget du kan göra
det som har varit
har varit
gjort är gjort
och kan aldrig komma åter
*
era förbannade lögnare
jag ska hitta er
jag ska förbanna er
jag ska visa er sanningen
på ett vitt papper
där jag har skrivit ner min själ
med ord
som inte förlåter
för att ni är blinda
för att ni inte kan läsa
ens en människa
försvinn ur min åsyn
för jag vill aldrig mer veta av
någon av er
jag vill aldrig mer veta
vad ni tycker och tänker
hur ni sätter er själva i centrum
för att utan eftertanke
förstöra
för andra människor
försöker styra deras framtid
modellera den i lera
sedan skratta åt
hur fel det blev
säga att:
det kunde väl ingen tänka sig att det skulle gå så här.
nej, just det.