...
blötsnö
Skratt och smek
en ljum sommarvind i november
en sommarflirt som blivit över
De två som alltid
som elektrifierade gummiband
plus minus pol motpol
lampan sluter rummet
mörkret trycker ned ihop
trycker fram känslorna hos henne
övergivenheten tar över
Han tar ett steg till sidan betraktar
vita fladdrande händer, honungsfuktiga läppar
kurvan bågen
Hon står kvar, bländas
förbannad står hon kvar och ser sig lämnas
ser sig betraktas
skriker men ingen hör
Vänd dig inte om!
Vänd dig inte bort!
Hon sjunker ner på knä
faller
mörkret vaggar
hon klippte av banden
smakade på de gamla bitterljuva schablonerna
hem
hemlös
hon höll handen kupad om sitt bröst
som han gjorde
smekte som han gjorde
fast torrare hårdare
försökte onanera bort tomheten
men gröptes bara ur.
Och så till slut
kom blötsnön med gråten
Och allt det uppdämda rämnade efter skratten i oktoberskymningen
och sköljde över och bort med barriärerna
Trots smärtan kanske det är bra att sköljas av ibland
för när kroppen duschat kallt är huden tunn
och verkligheten verkligare.