I en stad lika död som människorna i den
Så finner jag liv i den mest synliga delen av Stockholm
Södermalm

Att lilla Eddie skriker "life is to short for a longboard" med sin brytning så varm
Medan Nisse gör sin framåtvolt, får flickorna på fall med sin charm
Loke lär de små, upp och ner, upp och ner "det värsta som kan hända är ett skrapsår"
Lukas inspirerar oss alla, han trasslar oss in i sitt motivationssnår, han ger och vi får

Här har jag fastnat här hör jag hemma
Men tanken av "de tycker inte om mig, jag är liten och förstörd"
den har klistrat sig fast likt en fågelskrämma
Bekräftelse är något som endast sköra flickor har
Men det ni inte förstått är att jag är en kvinna, är det ett sånt jävla brott?
Jag kan inte flyga med vinden med skejtboarden under armen för jag är fast
Bekräftelsebehovet är för stort
"Den som spar han har" men så fort jag fått min dos sugs den in tills ni drar
Lämnar mig åt ensamheten och jag önskar att Björns alltid var med
För jag led och jag kved och det sved
För i en glöd som håller på att dö så behövs inte mer ved

Jag har en paranoia; det vet jag väl
Inte för att det är acceptabelt, inte för att jag har ett skäl
Jag lever med människor som håller mig kär
Men som sagt så är jag en kvinna, inte en man
Och det sägs att hon aldrig kan hålla igen som han