Så länge sedan. Dagen var i nedan medan jag andäktigt lyssnade på dig. Våra ögon såg mer än att du talade och att jag uppmärksamt lyssnade. Synen hade upptäckt lite rodnad kind och det vi gömt bakom masker och blygsamhet. Hörseln lyssnade efter ord och ljud som inte var talade och känselspröten kunde känna att det var en kompakt stämning som inte på något sätt var obehaglig utan dess motsats. Feromonerna var så många den kvällen att de knappt fick plats i rummet.

Den kvällen bekräftade allt det som jag trott förut.