Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag talar med Gud, fucking

Jag vaknade runt klockan 01.22

Med huvudvärk som jag ofta kan få

Jag gick ut i köket på darriga ben

Drack ett glas vatten och tog en Ipren

Jag kände mig ängslig, kände mig fången

Svettades ymnigt. Gick ut på balkongen

Jag struntade i alla dem som jag störde

Utan skrek så att hela Norrliden hörde

"Varför ska just jag finnas till?

Jag känner mig som ett knippe med dill!"

Gud talade. Här är vad han sade:

"Men Ludvig, för faan, hur ska du ha det?"

Jag sade: "Det här är min bitterhetsdemo!"

Gud sade: "Nej, du är en wannabe-emo

Och 'knippe med dill'? Kan man va stördare?

Jag sade: "Tyst, miffo, det rimmade

Jag kan massa rim. Säkert en miljard!"

Gud sade: "Oj, imponerande. Retard"

Jag bad Gud att ta sig där solen inte skiner

Gick in och drog för nästan alla gardiner

Jag suckade åt Guds omogna sätt

La mig i sängen och somnade lätt




Bunden vers (Rim) av Ludvig Nyberg
Läst 400 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-09-27 16:39



Bookmark and Share


  Knickedick
Måste ju skriva något positivt här då den bara fått negativa kommentarer

Skön dialog med han där upp
2013-12-08

  Larz Gustafsson VIP
Gud skulle aldrig använda sig av svordomar.
Det märks att du inte känner Honom.
Men Han känner dig.
2013-09-27
  > Nästa text
< Föregående

Ludvig Nyberg