Kärleken blomstrade en sommar

för att när hösten kom

bleknade och vissnade

precis som en blomsterprydnad.

Det var en kärlek så skön

att något så vackert

plötsligt kan fortsätta

var för mycket att begära.

Men minnet av henne

som fångade min kärlek 

finns kvar.

Det känns tomt efter henne

när hon inte längre

ville finnas kvar.

Hon lämnade inte ett tomrum

utan en stort jävla grop.