Stjärnorna tindrade tysta från hundrade
år tillbaka och skogen sov
Leden dånade hjulen dundrade
bilarna bolmade
marken skakade
kolvarnas dunkande tung och dov

Radion spela och köerna kröp
kvävande avgas ur rören kom
sömniga nervösa bilister nöp
sig i armen
blåste i tarmen
förbanna dom som körde om

De giva oss avdrag på skatt
och värk för vårt släp och slit
de ge oss ditt och datt
och läska oss sen med sprit

Min fru har dom bränt ut
min dotter går på stan
ministern får ett skjut
utan kärlek och barn

Dom eldar oss hett
med stålar och konsumtion
Det ska inte bli lätt
att få en futtig pension

Hjulen snurrade själarna krampade
överröstande knotets röst
ingen hörde ett knyst från de trampade
skinnade plundrade
ännu i hundrade
år av förtvivlan och brännvinstörst