fågel av vinge
tanken
landar



i hjärtats eka

havsvida för ekot


av ljusdiamant
in i kolbädd


glöden bidar
timaton



*


vitsilversol
breder ut mantel

ur sammetsmjuka nejder


fågelvingar
rör vid
nyponögats
cinnobereldar

inväntar frostens
tändande gnistor


vari stjärnor
landar mjukt i bröst


*

hon har en ask

inlindad i siden


under sömnkuddens var


hon sträcker handen
in under


asken
en speldosa

tonar
hennes drömfjädrar ljusa


i gryningstima

har asken slagit rot
i kuddens jordmån


*


stillheten
övermannar henne


helt lugnt
stiger hon in i floden


in i bergets
under
källor


stiger hon in i floden
vilken leder in i
bergets
underkällor


helt utan
far
väl

lyfts hon
till skogsstjärneringen

i stencirkeln

i bergets krona


andas hon
ut


*


en droppe
rister
vingar


höstfjäril
dansar i glasäng


så skimrande är
dessa väggar


glasängen
är spegelns vända öga


höstfjäril
nedlägger vingar
motståndslöst

landar i stegvisas händer


kokongen
bidar tima

i lärkträdsmantelhand


*


timaton
bidar glöden


kolbädd i in
ljusdiamant av

ekot för havsvida

eka
hjärtas i

landar tanke


vinge av fågel