Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En liten bit från min ena novell, som är inspirirerad från en person eller snarare en relation som jag hade med någon. Det gör fortfarande ont att tänka på, men ur smärta växer styrka. Typ.


Kyssar av passion och akter utav plast

Jag böjde mig framåt och försökte nå efter hans svaga läppar som gav vika för mina. Passionerat drog han tag om mina höfter och tryckte mig mot honom och jag kände hur adrenalinet pumpade genom varenda ådra och ven. Hans kyssar var fyllda med passion och frustration.
Han slet av min tröja, knäppte upp min bh och kupade sina händer runt mina bröst. Allt hår på armarna reste sig och jag hade rysningar i hela kroppen. Han kysste min hals och nafsade lite smått. Hela jag darrade som ett asplöv.

Hans hud glödde mot min och jag kunde inte förneka det faktum att hur mycket som än hände så föll jag alltid tillbaka i hans famn och till hans läppar, för det var där jag hörde hemma, det var där min trygghet befann sig.

Men i slutet visste jag att allt bara var en akt, inget var på riktigt i världen utav plast.




Prosa av Valkyrja
Läst 302 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-11-20 00:05



Bookmark and Share


  queenia
väl skrivet - och det tar ibland en livstid att komma på att det ultimata sexet inte är den ultimata formeln för ett hållbart förhållande...
2013-11-20
  > Nästa text
< Föregående

Valkyrja
Valkyrja