I mitt inre lever du vidare farmor,
ändå önskar jag du satt hos mig
och pratade som vi gjorde förr.

Att få lyssna på din berättelser
från förr, som piga hos en familj i Finland
hur du trivdes. Och där i mellan sjöng du
för mig.

Att bara höra din röst, finlandssvenska
dialekt. Ditt skratt som ekade hjärtligt
i ditt kök blandat med doften av
nybakade vita pepparkakor och
flätade vetebröd.

Jag minns när du stod på trappen och vinkade
till mig när jag gick. Och du stängde inte dörren
förrän du visste jag var hemma.
Och som alltid när jag gick från Dig
hade jag gåvor med mig hem
till mor och far.

Vi bodde nära, bara två hus mellan oss på
samma gata..

Vi är nära nu också, för du är en del av mig.
I dag är din dag – tänder ett ljus för Dig.

Så nära nära,
vilken ära.

<3