Som ängeln Gabriel kom Azebe som ett bud.

Där ute till havs kändes du så nära. 

Min väg tycktes belysas som av himmelens alla stjärnor tillsammans. 

Känner nu ett hopp någonstans långt inne i mig dit ingen ser,

inte ens jag själv,

men känslan finns om att det även nästa år blir en vår,

 som kanske blir en aning mindre svår då sår kan läka eller åtminstone få lägga skorpa på.