Du andas genom din jävla cigg igen, dimman är tät och jag vinglar fast allt står still.
Jag reder ut tankarna igen:
Jag är kär i Rickard,
Rickard kysste Eva,
jag drack tre glas rödvin,
Eva är min bästa vän,
Eva vet att jag är kär i Rickard,
Eva kysste Rickard tillbaka,
varför ska jag prata med Eva,
jag hatar Eva nu,
jag vill skrika springa slåss och spy.
Alla säger att ett hjärta kan brista. Jag säger att det är en skröna, det är bara att bita ihop, svälj det med tequila, älskling livet är hårt.
Detta är inte ett brustet hjärta, det känns i hela kroppen. Jag är förlamad, jag ser ingenting längre. Jag ville ju bara ha Rickard.
Jag pratar hellre med mina fötter. Eva snälla var tyst.
Jag stirrar ner i marken medans tårarna fryser till is och skär sönder mina fötter.
Äntligen, efter allt skitsnack och alla skamsna blickar dom fått ta.
Eva gråter också. Varför gråter hon, hon har gjort fel, hon är felet.
Jag slår på autopilot igen, känslor av, tankar av, gör vad du vill, kliv på mig igen, jag klarar det, jag förlåter dig, var tyst, sluta gråt, jag förlåter dig.

Jag förlåter dig inte alls. Jag ljög. Berättar jag för mina fötter igen.