Jag önskar att jag kunde få er alla att förstå
Hur min styrka ligger i er.
Hur det är ni som får mig att kliva upp ur sängen
När solen redan gått ner.
Hur det är ni som får mig att fortsätta kämpa
När allt känns hopplöst.
Hur det är ni som får ut mig ur lägenheten
När världen utanför är kall och vass.
Hur det är ert skratt som är min sol och mitt ljus,
Era ögon som är min himmel och mina stjärnor,
Och era tårar mitt bottenlösa hav.
Hur jag önskar att jag hade styrkan
Att bära er alla.

Och jag önskar jag kunde sätta det i bättre ord.

Men mest av allt så önskar jag
Att ni fortsätter hålla om mig.

Att ni fortsätter
Stärka mig
Glädja mig
Inspirera mig
Värma mig
Förlåta mig

Och låta mig
Göra detsamma med er.
Tillsammans.

Jag har förlorat fler än jag vill tänka på
Fler än många vet eller tror
Och i början var jag rädd.
Ännu är jag rädd
För att blotta hjärtat och sedan lämnas
I vinterkylan som är min ensamhet.

Men ni får mig att hoppas.
Att önska och vilja
Fortsätta ge verkligheten en chans.
Så länge ni är i den med mig
Kan ingenting skada mig.
Så länge ni ger mig styrkan jag behöver
Kan jag aldrig falla till marken igen.
Så länge ni älskar mig
Kan jag kanske lära mig att älska mig själv.
Så som jag älskar er.

Så länge jag har er, mina älskade älskade vänner
Så kommer tårarna av sorg
Aldrig vara fler
Än tårarna av lycka.