allt jag känner nu
är byggt av luft
moln
spray
något som dunstar
och försvinner

ett garnnystan
som rulllas upp
tills inget blir kvar
inget trassel
inga knutar
bara luft
och andetag

jag har satt mig själv
på hold
stannat
mitt i ett steg
som en seriefigur
på ständigt stillastående språng

och vet ni vad
det gör ingenting
för det räcker med himlens höjd
över taken
och havets öga
som möter mitt

det räcker med skogens alla skuggor
det kan också fylla en människas hjärta