Det botande korset
Ett kors för länge sedan bröts sönder flisor flög bort för vinden. En flisa flög iväg längre bort än alla andra.
Den föll till marken när vinden mojnade. Den föll ner i sanden bredvid en lite kyrka långt ute på landet.
Många gick där förbi men ingen kände flisan under sina skor. Vinter kom och flisan gömdes under snön.
Men så kom våren och snön smälte och där låg flisan kvar i sanden där på stigen.
En sommardag kom en pojke som gick barfota gåendes i sanden på stigen. Han var blind sedan födelsen och tyckte det var skönt att gå barfota.
Klart att han steg på flisan som stack honom under ena foten. Han satte sig ner på gräset för att försöka ta utan stickan ur foten.
Han såg plötsligt stickan och lite blod men, han som varit blind såg träflisan! Flisan som förts med vinden från en kulle i främmande land hade botat den blinda pojken.
Många år senare predikade den tidigare blinda pojken från predikstolen i den lilla kyrkan. Han berättade om miraklet med en träflisa från ett kors. Men han visste inte att det var från ett kors.
Träflisan då, var fanns nu den? jo den låg tryggt inlåst inne i sakristian med en berättelse om träflisan från Kristi kors.
Prosa
(Fabel/Saga)
av
M M Mannheim
Läst 289 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2014-01-12 23:01
|
Nästa text
Föregående M M Mannheim |