mina ögon svämmar över av tårar

minns dina ord en gång

livet är en dröm

som ska levas

jag förstod aldrig innebörden

i dina ord

du var en drömmare

som såg allt i ljusblått

svårigheter det skrattade du åt

utom den gången

du berättade om din sjukdom

du blev allvarlig

det liv du levde och ville fortsätta leva

det tog så småningom slut

mina ögon svämmar över av tårar

när jag tänker på den stunden

din glädje din optimism var som bort blåst

jag är tacksam att jag fick vara din vän

så länge som du fanns här på jorden

ibland hör jag din röst

inte den sorgsna plågade

utan den glada som fyllde din omgivning

med glädje

när jag ser upp mot himlen

tänker jag ibland

du kanske sitter där på ett av molnen

och blickar ner på oss

som ännu vandrar här

anits 20 januari 2014