Iskalla

stela

nästan utan identitet.

Offer för maktens idéer 

om storhet i historiens analer.

De stela, iskalla

maktens redskap.

De som är fördummade 

av nationalistiska drömmar.

Nu när de ligger där

som stela ihjälvfrusna kroppar

soldater utan vapen.

Människor utan liv

utan framtid

i det stora riket.

En dag faller allt 

som ett korthus.

Det sker så

med för stora drömmar.

Vanliga arbetare, chaufförer

elektriker, fäder, bröder, söner.

Men nu bara istoder

med uniformerade skelett inuti

på gatorna i Stalingrad.