det är så lätt att fastna
i det där som är så vackert
för stunden
men som aldrig håller längre
än så.

det är nog så
jag skulle beskriva oss två.

dina ord kan sticka hål
på mina hudlager
du kan komma under mitt skinn
och jag kan låta dig
röra om:
men jag låter dig aldrig
ta över mig.

jag överlåter aldrig
mig själv igen.

du kan älska mig om nätterna
om dagarna:
jag kan försvinna i det vackra
vi har
men bara för stunden

när dina fula ord haglar
över mig
stänger jag av
'du är ju inte sån'
egentligen.
håll käften elina
släng ut honom ur kroppen
låt han aldrig komma in igen.
låt han inte röra om.

du är bättre än så.
det vet du.

'du kan ingenting.
du är så dålig'
sitter med prestationsångest
tänker
vem tror du att du är

du fortsätter röra om
förändrar mitt tankemönster
förlorar tankarna om
att jag är bättre än såhär

slänger ut dig en tisdagskväll
'du är så trasig så du är inte
såhär egentligen'
sluta ursäkta honom elina
sluta ge honom anledningar
till att tro att du är sämre
än vad du är

du kan låta honom tro
stäng ute honom
du är bra på det
du är bra på att inte älska
på att inte tro gott om folk
på att inte låta folk komma
för nära inpå

tills han kom.
tills han kom.
rörde om.
fuckade upp all redan kaos.
till hans sms avtog
tills du skrek över sms
tills du grät dig till sömns
tills du tjatade munnen torr

han förtjänar inte dig,
fattar du det?

nu slänger jag ut dig.
och jag kommer göra det
om och om igen
för du förtjänar inte mig.
fattar du det?