det är så obegripligt
det ljust röda
skavsårs glittrande
som vi så gärna lägger över hornhinnan
som vore vi kalejdoskåp
tvärt vridna
sönderskakade
flyende 
bort från munnars svärta
bort från hålrum fyllda av var
och annat obekvämt
tre trappor ner och långt bort