Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Släck solen

Inget är så ödsligt
som den första vårdagen i april
när solens likgiltiga strålar
lyser över stan
När glada människor
med glittrande ögon
och pärlande skratt
kommer ut på gatorna
Då vill jag inte vara med
Allt har ju gått snett
och jag kommer ihåg
det som jag ville glömma

Ge mig min vinterbubbla tillbaka
Jag vill inte ha någon vår i år
Vill inte se några blommor
eller förälskade par
Likt en vampyr vill jag tillbaka till min vintergrotta
där jag kunde låtsas att allt var bra
I mörkret vandrade jag på gatorna
och drömde stort
I mörkret hade jag dig
några timmar då och då
I mörkret behövde jag inte se
hur det verkligen var
I mörkret kunde jag glömma
allt mitt liv som var förut
Sudda ut det som om det aldrig funnits
För det var ju det jag ville
Byta allt som var mot något nytt

Men så kommer våren igen
Ljuset och dofterna
och allt jag ser
rubbar min jämvikt
som jag kämpat så hårt för
Jag minns igen
det som jag vill glömma
Våren passar mig inte längre
Det mesta som jag tyckte om förut
tål jag inte mer
Och inget är så ödsligt
Som den första vårdagen i april




Fri vers av Louise Sparring
Läst 208 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2014-04-09 21:37



Bookmark and Share


  Hon kallar sig poet VIP
Skönt vemodigt med rytm, och snygga upprepningar, kontrastformuleringar på sina ställen:"och jag kommer ihåg det som jag ville glömma."
2014-04-13

    ej medlem längre
Ta ned solen och stampa på den, jag gillar bilderna, men håller ej med i sak.
2014-04-09
  > Nästa text
< Föregående

Louise Sparring
Louise Sparring