Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om hur det känns när ett hjärta är riktigt förkylt


Snyt mig, ropade artären

Drabbades i år av en åkomma
som jag inte ens visste fanns

Den kännetecknas av kramper
som drabbar själens vener

Den kännetecknas av smärta
kring glädjens tömda tomrum

Den känntecknas tydligen också av
stockande blodflöde i livets åder

Snyt mig! ropade artären,
när den plågade muskeln svämmades över

Hjälp mig! skrek kammaren,
samtidigt som den kvävdes i sig själv

Men jag kan varken hjälpa eller stjälpa
Jag är där jag är

Och varken antibiotika eller servetter kan bota

Vänta ut! väste förnuftet,
samtidigt som ännu en pil punkterade det




Fri vers av PoetTina
Läst 241 gånger
Publicerad 2006-03-25 21:04



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

PoetTina