här
sitter jag
med alla stenarna
i min famn


så vackra ansikten



snöleoparderna har skiftat spår
ögonsmaragder gav havs anemoner
valarna är uppstigna för att du tydligare
skall höra sången

och havet doftar valarnas hud



och regnet
vårregnet sköljer mina drömhänder


fyller bägare
av lav




hon flyter
uppströms


ur kärrens tuvgräshänder


länge har hon lyssnat
ur västandalens ådror

hört


lyssnare
du tror väl inte
kärret
är sänke
hon har rett ut tovorna
de skymda



lyft undulater
in i skogshimlar


nu sitter hon
med stenar i famn


spinnandenystan


smeker av dem
mosstrandade täckelser


stannar i
en

rörelse



kunde jag
med mina tårar

beröra ditt stenhjärta



hand smeker
kind


det har du gjort
så länge jag kan minnas


han stiger klarnad fram


här
sitter jag
med alla stenarna
i min famn

så vackra ansikten



eldsflammor
dansar ur regn