pärlmåne
säg
varför skriver du så
så
där
säg
varför använder du ett äldrespråk
åldersspråk
ålderdomlighet
ja var
för
an
vänder
jag
och
varför använder du ej förkortningar i skrift
jag använder sällan förkortningar ty
vi förkortar så mycket annat i livet eller förlänger
orden har en innebörd vilken ger
skapar skönhet, helhet
en målerisk rörelse
hur kan den rörelsen leva då den bryts
är det svar till din fråga, det är mitt svar i din fråga
månen
en pärla
doppar tårna i havet
kvinnan
vid stranden
viskar
bär mig in i havsvinden
moder måne
stryker lätt
över hennes ögon
du är i den
i den du är
kvinnan andas fri
i gryningen synes hon segla
ut ur hamnen
så bär vi många namn
hon sätter sig
vid
elden
namnen många
dansar
i
elden
tag detta namn
ett i mångfaldens bladregn
hon hör
förtäljer öarnas saga
hur de landade i havet
det är nu du lyfter handen
tager egot i handen samt viskar mjukt
kom låt oss lyssna till hjärteldens sånger
regnen
fattar händer
mitt i ängen
lyfter
ringen
sänker
sakta händer
ringen
dimman
lyfter
hennes rörelser
hon sveper in oss
i dimvävan
häggen släpper blomblad
andas snö
förgätmigej
sträcker ansikte in i vind
till barnet säger gammelmor
kom låt mig
visa dig
det jag fann
letade gjorde jag ej
det bruket har
vi
ej
det kom till mig
vatten giver toner i glas
vattenorgel
så gör ljus
jag bad ljuset in i dessa glas
kom lått oss lyssna till
ljudvågorna