i mina drömmar

går jag stigen fram

rak i ryggen och med

ett leende på mina läppar

inte som i verkligheten

där jag går sakta fram

stavarna är min trygghet

och min hjälp

så jag kan ta mig fram

i skogen

på den stig jag älskar

att vandra

det känns tungt

när fötter och ben

inte orkar som förr

än tar jag mig fram

även om jag inte kan gå

ända hemifrån

utan jag måste ta bilen

till stigens början

i dag gick jag bara en runda

i mitt när område

det räckte mer än väl

så kallt och blåsigt

som det är just nu

nu känner jag för att vila en stund

innan det är dags att åka till kyrkan

det ska bli en konsert

med två körer härifrån

så en kör med massajer

i dag blir kyrkan säkert full

så brukar det vara

när det är musik i kyrkan

det är bra att vi är

två kyrkvärdar i kväll

det brukar vara mycket att göra

vid sådana här tillfällen

i mina drömmar

är jag frisk

mår bra

gör allt jag vill och kan

tyvärr är livet inte så

drömma det får jag göra

det är bra

för själen och för livet

vad vore livet utan drömmar

anits 28 maj 2014